Framtidens Skadeplats

Civila insatspersoner från mikro- till makro-nivå – att sprida och stödja lokala initiativ

Sofie Pilemalm — 2023-04-18

Frivilliga i samarbete med kommunal räddningstjänst – civila insatspersoner, startade med initiativet Förstärkt Medmänniska i Medelpad för över ett decennium sedan. Det anammades först av landsbygd och små kommuner för att runt 2018 introduceras i storstad av Södertörns Brandsvarförbund. Vi har studerat konceptet från olika håll och som en form av hybrid samproduktion (de frivilliga är inte organiserade d v s tillhör en organisation men de är heller inte spontanfrivilliga) och tittat på exempelvis möjligheter, nytta, utmaningar, hinder och behov. Vi har också jämfört landsbygds- och storstadsmiljö. Vi vet civila insatspersoner där de finns – gör nytta. Liv har räddats, liksom material och restvärden. Trots detta har konceptet haft långsam spridning och många räddningstjänster uttrycker fortfarande ett motstånd mot samverkansformen. Hindren är dels organisatoriska, dels kopplade till IT-stödet för utlarmning, och är ofta interagerar de.

Idag är civila insatspersoner mer aktuella än någonsin och ett antal räddningstjänster inför konceptet under 2023. Brandskyddsföreningen har tagit på sig en koordinerande roll för att stödja räddningstjänster i processen. Ökad krisberedskap och ett civilt försvar har också aktualiserat frågan om civila insatspersoner har en roll att spela även här. Den här studien är baserad på över 10 års forskning och erfarenhet runt konceptet civila insatserpersoner. Vi presenterar tre olika modeller som tillsammans kan stödja lokala initiativ och sprida konceptet nationellt. Två av modellerna är lokala (mikronivå) och är anpassade mot landsbygds- respektive storstadsmiljö. Den tredje är övergripande (makronivå) och ska kunna erbjuda stöd till de lokala modellerna och koordinering av civila insatspersoner. IT-stödet spelar en central roll i samtliga modeller och studiens resultat diskuteras i termer av implikationer för digitaliserad samproduktion.

Ansvarstema: Särskilt om arbetsmiljöansvar vid frivilligas och ideellas deltagande i räddningsinsatser i glesbygden

Anders Holm — 2023-04-18

Anta att en räddningsledare finner att en person, vilken som helst, eller att en civil insatsperson, CIP, påbörjat en räddningsinsats i väntan på att räddningstjänsten ska anlända. Anta vidare att räddningsledaren i denna situation uppmanar personen eller CIPen att fortsätta den påbörjade insatsen.

Den kort redogjorda situationen ovan är en faktiskt existerande situation runt om i landet, och öppnar upp för flera olika rättsligt relevanta frågor i samband med en räddningsinsats. En av dessa frågor avser vem som har arbetsmiljöansvaret i den uppkomna situationen.

I den föreliggande studien fokuseras på ansvarsbegreppet som sådant, på de rättsliga reglerna om arbetsmiljöansvar och på de rättsliga förutsättningarna för arbetsmiljöansvar i de nya samverkansformer för räddningsinsatser, som inkluderar frivilliga och ideella aktörers deltagande. Fokus i studien är i den senare delen riktat mot vem som ansvarar för vilken del av arbetsmiljöansvaret, gentemot vem. Därvid diskuteras de påföljder som kan aktualiseras. Skadestånd, som redan har studerats i Några ansvarsfrågor avseende aktörer, i synnerhet frivilliga, som deltar i räddningsinsatser, utgör därvid en påföljd, men är det en påföljd som är relevant i arbetsmiljösammanhang?

När frivilliga och ideella aktörer agerar i en räddningsinsats, innebär det en brytning mot både tidigare organisering av räddningsinsatser och tankar om organiseringen av räddningsinsatser. De nya samverkansformerna avseende räddningsinsatser utmanar rådande reglering. Detta gäller inte minst regleringen av ansvarsfrågor av vitt skilda slag. En fråga som därvid pockar på uppmärksamhet är, i vilken mån det förekommer rättsliga regleringar som i allt för hög grad begränsar möjligheterna till att utveckla de framväxande frivillighetsinitiativen.

XR för färdighetsträning

Cecilia Hammar Wijkmark — 2023-04-18

Vårt föränderliga samhälle medför nya utmaningar för räddningstjänst, polis och ambulanspersonal. En brand eller trafikolycka kan idag innebära nya risker och svårigheter jämfört med tidigare. Nya metoder, rutiner och, inte minst, ny teknik och materiel för hantering av insatser, utvecklas ständigt. Sammantaget medför dagens och framtidens skadeplats ett behov av aktuell praktisk träning för den personal som ska vara rustade för att hantera den. Praktisk träning på fysiska övningsfält har hittills ansetts vara det mest realistiska träningsformatet, där riktig brand, rök, byggnader, fordon och material kan användas, men där samtidigt säkerhets-, miljö- och resursaspekter begränsar dynamik i möjliga scenarion och antalet träningstillfällen. Behovet av effektiva, realistiska och flexibla träningsformat är tydligt.

Utvecklingen inom Extended Reality (XR): Virtual Reality (VR), Augmented Realty (AR) och Mixed Reality (MS), öppnar möjligheter för resurseffektiv och säker träning, i dynamiska scenarion som inkluderar risker och svårigheter som inte kunnat simuleras på övningsfälten. Möjligheten att kunna utveckla nya miljöer och händelser utifrån förändrade träningsbehov, har väckt intresse från organisationer med denna typ av träningsbehov. Dock har tveksamhet om upplevelsens realism i XR-simulerade scenarion och den hittills begränsade, eller obefintliga, erfarenheten av teknologin och möjliga övningsformat, medfört utmaningar för den organisation som vill införa detta. Svårigheten att utvärdera vilken teknologi som är bäst lämpad för ett identifierat behov, kan påverka införandet.

Denna presentation innehåller konkreta exempel på XR teknologi som idag används för färdhetsträning för bland andra räddningstjänstpersonal, hur organisationer ser på värdet för träning, men också vilka utmaningar organisationen ställs inför vid införandet och erfarenheter kring hur dessa överkommits. Resultat från studier visar hög upplevelse av realism och acceptans för dessa träningsformat bland erfarna räddningstjänstpersonal. Teknologin möjliggör mer än översättning av den fysiska träningen till digitalt format. Till exempel kan träningsmål utvecklas och träning genomföras på distans, men införandet kräver i gengäld kompetent implementering för att organisationen ska nå förväntad nytta.

Exemplen kommer från studier genomförda i Sverige, Brasilien, Island, där räddningstjänstorganisationer introducerat VR för färdighetsträning för brandmän, samt för ledningsträning. Syftet är att visa en nulägesbild av XR för färdighetsträning och dela erfarenheter om utmaningar och framgångsfaktorer, som kan bidra till utvecklings- och forskningsuppslag.

Plattform för analys av förmågan att hantera händelser med avseende på ett förändrat klimat (PAKT)

Martin Waldemarsson — 2023-04-18

För att kunna hantera framtida klimatrelaterade händelser behöver samhällets beredskap anpassas och sannolikt utökas. Kunskapsläget över vilken förmåga som behövs för att hantera risker i ett förändrat klimat behöver sammanställas och framtida behov behöver jämföras mot nuvarande beredskapsnivåer för att identifiera lämpliga åtgärder. En analys behöver göras kring eventuella brister, utifrån vilken åtgärder sedan kan prioriteras och vidtas avseende olika delar i förmågan att hantera händelser, bland annat avseende tillhandahållande av statliga förstärkningsresurser. Denna studie analyserar vilken systematik som kan vara aktuell för att möjliggöra sådana analyser och utredningar.

Studiens övergripande syfte är att ge förslag kring hur bedömningar kan göras om framtidens behov av statliga förstärkningsresurser i syfte att möta framtidens klimatrelaterade risker. Detta inkluderar en sammanställning av kunskapsläget kring risker och scenarion avseende framtida naturhändelser utifrån ett klimat-förändringsperspektiv, med information om var mer kunskap kan hittas. Det inkluderar också att titta på metoder för att dels analysera behov av förmåga på olika nivåer att hantera de klimatrelaterade riskerna och dels hur dimensionering av förmåga kan göras för att möta behovet.

Studien består av två delar. I del 1 ges en sammanställning av kunskapsläget om riskbilder och scenarion i Sverige vad gäller framtida naturhändelser utifrån ett klimatförändringsperspektiv och tidsperioden fram till ca år 2100. I del 2 presenteras initialt ett konceptuellt ramverk för kartläggning av beredskap uppdelat i fyra huvud-domäner: Behov, Resurs, Styrning och Beroenden. Baserat på ramverket presenteras därefter en metodik för att analysera samhällets förmåga att hantera framtida händelser i ett förändrat klimat. För att kunna identifiera en lämplig framtida beredskapsnivå, behöver samhällets förmåga att hantera händelser gentemot en framtida riskbild analyseras. Del 2 fokuserar på hur relevanta myndigheter ska kunna gå tillväga för att göra en sådan analys som slutligen kan utgöra beslutsunderlag avseende framtida beredskap. Avslutningsvis ges ett exempel på hur metoden kan användas där händelsen skogsbrand, av omfattningen att nationella förstärkningsresurser i form av MSBs upphandlade helikoptrar och flygplan för skogsbrandbekämpning kan bli aktuella att nyttja, utgör själva händelsen.

Selection of rural villages for volunteer training in emergency response

Niki Matinrad — 2023-04-18

Many rural areas in Sweden are sparsely populated and coverage from emergency services is weak. However, with the help of the professional emergency services (e.g., fire and rescue services) some civilians (called volunteers hereon) in these areas receive training in CPR, first aid, and required actions when a person first arrives at a fire, traffic accident, or drowning incident. In case of an emergency, simultaneously with the dispatch of emergency services, these volunteers are alerted through an SMS, or via an app, on their mobile phones. The trained volunteers are primarily assumed to provide help in the vicinity of their living areas (i.e., their own villages). However, depending on the location of the villages compared to their neighboring villages, it might be possible for these volunteers to provide help to their neighboring villages as well. As the professional emergency resources have limited budget, equipment, and manpower, it is impossible to include all villages and small population centers in the volunteer initiative. Thus, it is important to select the areas that gives most benefit for the response system. Nevertheless, the problem of selecting how many and which villages or population areas to train and equip is not always trivial.

In this study, we use optimization and propose an integer linear programming model to determine the number and location of population areas/villages that should be included in the volunteer initiative for emergency response, given a certain budget, so that the best possible emergency response coverage is achieved.

Trafikolyckor under polisens utryckningskörning

Henriette Wallén Warner — 2023-04-18

Polisens utryckningskörning innebär alltid en ökad risk för olyckor. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om trafikolyckor som skett under polisers utryckningskörningar. Resultaten i presentation kommer från en intervjustudie med sex poliser som varit inblandade i minst en olycka under brådskande ärende eller trängande fall. Intervjustudien ingår som en av tre delstudier i ett större projekt som slutfördes under 2022. Resultaten visar bland annat att förarutbildningen skiljer sig åt mellan olika orter och att det finns en brist på fort-/vidareutbildning. Formella mentorer saknas men äldre och mer erfarna kollegor stöttar ändå ofta de yngre. Förutom att nyutexaminerade poliserna ofta är unga, och ännu inte hunnit skaffa sig erfarenhet inom polisyrket, är många av dem även oerfarna bilförare. Samtliga deltagare körde oftare i brådskande ärende än i trängande fall där de använde blåljus och siren, åtminstone delar av körningen. Att köra i trängande fall upplevdes som en positiv kick, men även som påfrestande och riskfyllt. Det stresspåslag som upplevdes behövde dessutom inte bara vara kopplat till själva körningen utan kunde även vara kopplat till ärendet. Deltagarna hade tillsammans varit förare vid sju olyckor. Två av olyckorna inträffade under körning i brådskande ärende (förföljande av oskyddade trafikanter) medan fem inträffade under körning i trängande fall (två singelolyckor i cirkulationsplatser, två korsningsolyckor och ett förföljande). I ett av de trängande fallen användes varken blåljus eller siren, i ett av fallen enbart blåljus och i de resterande tre fallen både blåljus och siren. Bidragande orsaker till olyckorna ansågs dels vara yttre omständigheter utanför Polismyndighetens kontroll, dels bristande tajming när informations ges samt en balansgång mellan yrkesutövande och trafiksäkerhet. Bidragande orsaker kopplade till föraren ansågs framför allt handla om bristande erfarenhet. Slutligen framhöll flera deltagare att det är viktigare att över huvud taget komma fram, än att komma fram så fort som möjligt. Utifrån dessa resultat kommer ett antal rekommendationer att presenteras.

Vikten av upptäcktstid i genomförandet av risk- och sårbarhetsanalys

Lars Kåreklint — 2023-04-18

Myndigheter, regioner och kommuner måste återkommande genomföra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Målet med RSA är att organisationen ska identifiera och analysera de risker organisationen står inför, avgöra hur sårbar organisationen är för riskerna och sedan vidta åtgärder för att hantera riskerna. Utöver detta ska organisationen rapportera in till myndigheterna som sedan skapar en regional och nationell lägesbild.

I riskanalysen utgår organisationen ifrån en bedömning av vilka konsekvenserna skulle bli om en händelse inträffar tillsammans med en bedömning om hur sannolikt det är att händelsen inträffar. I arbetet med RSA ska fokus främst riktas mot risker där konsekvenserna blir höga eller katastrofala om en händelse inträffar men att sannolikheten är låg att händelsen sker. Bedömningarna vägs sedan samman och ett beslut tas om åtgärder ska tas eller ej för att öka organisationens robusthet mot risken.

Men det är först när en organisation upptäcker förändringar i omvärlden som kan leda till nya eller förändrade risker som den kan bedöma riskerna, ju tidigare desto bättre. Upptäcktstiden kan vara lång, kort men även negativ. Ett exempel på lång upptäcktstid är klimatförändringar som på sikt leder till nya risker som organisationen ställs inför. För andra händelser är upptäcktstiden kort som exempelvis när ett fraktfartyg går på grund i Suezkanalen som sedan medför nya risker för störningar i tillgången till produkter som organisationen är beroende av. Ett exempel på en negativ upptäcktstid är när en händelse redan har inträffat utan att organisationen är medveten om den, som när en organisation har blivit utsatt för en cyberattack som upptäcks först efter några månader. Förmågan att upptäcka nya eller förändrade risker bör därför bli ytterligare en parameter i arbetet med RSA, vid sidan av bedömningen av konsekvensen och sannolikheten.

Följande presentation syftar till att ge ett bidrag i utvecklingen organisationers arbete med RSA genom att rikta fokus mot hur organisationer kan arbeta för att kontinuerligt upptäcka nya eller förändrade risker i omvärlden.

Masskadetriage – underlag för ett nationellt införande av ett masskadetriagesystem i Sverige

Carl-Oscar Jonson — 2023-04-18

Vid masskadehändelser uppstår en omedelbar obalans mellan tillgänglig sjukvårdspersonal och behovet hos de skadade. Denna obalans kan kvarstå även efter att professionell mobiliserats till skadeplatsen och senare under vårdförloppet på enskilda sjukhus och i regioner. Masskadetriagesystem har syftet att tillgänglig personal ska göra det viktigaste först och ge bästa möjliga behandling för flest möjliga. Masskadetriagesystem innehåller sållningssteg och algoritmer baserade på vitalparametrar för att kategorisera patienter i prioriteringsnivå. Detta kan innebära att skadade som kan vänta behöver vänta, och att svårt skadade med stort vårdbehov och låg chans till överlevnad inte prioriteras för vård.

För ett land som Sverige inte har ett nationell fastställt masskadetriagesystem innebär det utmaningar att urskilja vilket masskadetriagesystem som bör införas, och hur detta bör gå till. Denna studie fokuserar på frågeställningarna om råd och förväntningar en nationell panel experter hade på ett införande ett nationellt masskadetriagesystem. Studien genomfördes på uppdrag av Socialstyrelsen med utgångspunkt i myndighetens arbete med nationell masskadeplan delvis baserat på regeringsuppdrag S2021/02921.

Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 17 personer (7 kvinnor, 10 män) från tio olika regioner med yrkesbakgrund inom prehospital sjukvård och katastrofmedicinsk beredskap. En tematisk analys genomfördes på materialitet vilket genererade fem teman om hur masskadetriage bör definieras, hur triagering används idag, hur framtida masskadetriagering bör utföras, hur masskadetriagesystemet bör införas och förvaltas. Respondenterna menade att ett nationellt system förenklar samverkan över regiongränser och tog även upp behovet av ett enkelt system som alla kan använda, även aktörer som polis, räddningstjänst och Försvarsmakten. Det fanns behov av att fastställa systemet nationellt och det framkom förslag på effektiva sätt att införa systemet för att främja bred acceptans i Sverige. Respondenterna tar även upp behov av vetenskaplig förankring, utbildning och etiska diskussioner. Förvaltning av systemet bör enligt deltagarna utföras av en arbetsgrupp eller kunskapscenter med ansvar att följa upp användandet och identifiera behov av revision efter implementation av systemet.

Resultaten från studien visar på ett behov av och en acceptans för, att införa ett nationellt triagesystem för masskadetriage i Sverige. Utifrån experternas råd och förväntningar ger studien rekommendationer till fortsatt arbete i utvecklingen och införandet av ett nationellt masskadetriagessystem i Sverige.

Virtuell Simulering för kvalitetssäkring av träning för befäl inom räddningstjänsten

Cecilia Hammar Wijkmark — 2023-04-18

Intresse och behov för att kvalitetssäkra träning av befäl inom räddningstjänst ökar. Idag finns inget krav på certifiering av befäl i Sverige, så som i t.ex. i Storbritannien och Estland, men räddningstjänster uttrycket behov av att systematisera, genomföra och dokumentera befälsträning. Utgångspunkten ligger på att vidareutveckla träningen, fokusera mer explicit på lärandet och utvecklande av feedback, snarare än att ge kritisk bedömning.

Befälsträning innebär uppbyggnad av, såväl tekniska som icke-tekniska färdigheter, så som situationsuppfattning, riskbedömning, förutseendet av händelseförlopp, kommunikation och ledarskap, vilket kräver att den tränande kan agera i hela, realistiska och dynamiska händelser. Att diskutera eller spela rollspel i händelser illustrerade med foton, video eller animationer, används för träning, medan praktiska övningar på fysiska övningsfält ofta ansetts som det mest realistiska övningsformatet. Sådana övningar är resurskrävande och därmed begränsade till antal, men också begränsade utifrån säkerhets- och miljöaspekter, samt variation av övningsobjekt. Ofta används containrar och betonghus som ska representera olika objekt i olika scenarion. En byggnad kan t.ex. representera en mekanisk verkstad på förmiddagen och ett hotell på eftermiddagen, utan att visuellt kunna representera någondera. Bränder är kontrollerade och bränslet begränsat. Dessa förutsättningar påverkar möjligheterna till att visualisera kritiska skadeplatsfaktorer och skapa dynamik i scenarion, vilket i sin tur påverkar befälsträning.

Virtuell simulering möjliggör idag lösningar till ovan nämnda begränsningar för befälsträning, där personer kan agera i befälsrollen fullt ut och t.ex. uppleva konsekvenser av beslut. Många personer kan tränas, resurseffektivt, med samma förutsättningar (scenario, problematik etc.). Det ger möjlighet att kvalitetssäkra träningen och att skapa ett kvalitetssäkringssystem för befäl.

Denna presentation delar erfarenheter från en studie genomförd under införandet av virtuell simulering för kvalitetssäkring av styrkeledare och insatsledare i Nerikes Brandkår under 2021-2022, där såväl virtuell simulering med motspel genomförts och utvärderats, men där också ett system för kvalitetssäkring av befäl testats. Syftet med presentationen är att visa konkreta exempel på utmaningar och möjligheter för kvalitetssäkring av räddningstjänstpersonal i olika ledningsroller, genom att använda virtuell simulering och ett forskningsbaserat kvalitetssäkringssystem.

Placering av blödningskontrollkit i publika miljöer – en simuleringsstudie

Anna-Maria Grönbäck — 2023-04-18

En av de vanligaste dödsorsakerna globalt för alla åldrar är trauma. Avsnörande förband, tourniqueter, har i tidigare studier visat på att vara en effektiv metod för att öka överlevnaden när de används före ankomst till vårdinrättning. Att även allmänheten tränas till att använda tourniqueter, genom t.ex. första hjälpen-utbildningar, skulle kunna bidra till ökad överlevnad vid trauma. En tourniquet kan vara improviserad av tillfälliga förband, men medicinska tourniqueter har bättre effektivitet och skulle därför kunna placeras ut på allmänna platser för att finnas tillgängliga vid exempelvis olyckshändelser eller antagonistiska attacker som terrorbrott, givet att det också finns kunskap om deras användning.

Det saknas i dagsläget riktlinjer kring var blödningskit med tourniqueter ska placeras för att förbättra överlevnaden vid en eventuell händelse, och detta har denna studie syftat till att undersöka. Med en simuleringsmodell konstruerades ett fiktivt scenario med ett bombattentat i ett köpcentrum, där blödningskit fanns placerade på olika platser i lokalen. Även antalet blödningskit samt tiden att hitta ett kit togs med som variabler i modellen. Placeringsstrategier som testades var att ha blödningskit koncentrerade till samma plats, utspridda i lokalen, samt även i anslutning till entréer eller nödutgångar.

Resultaten visar att placeringar i närhet till entréer och nödutgångar, om än enkla att hitta, gav sämre överlevnad än då blödningskiten placerades på andra platser eftersom trängsel förhindrar hämtningen. Att ha många olika platser gav inte signifikant bättre resultat än två platser, vilket kan bero på att behovet är koncentrerat vid platsen för händelsen och därmed ger en mer utspridd placering ett längre avstånd till flera blödningskit. Antalet tourniqueter beror av förväntat antal skadade och bör därmed dimensioneras utifrån lokala förutsättningar, men modellens resultat antyder att tourniqueterna bör vara enkla att hitta och inte vara alltför utspridda i lokalen för att öka antalet överlevande.

Brottsplatsdokumentation och visualisering av brottsplatser.

Håkan Larsson — 2023-04-18

Vid brottsutredningar är brottsplatsdokumentationen central, både för utredningen och som bevis. Därför försöker man i utredningssyfte att frysa brottsplatser, vilket betyder att brottsplatsen skall bevaras så som den såg ut när brottet begicks. Nationellt forensiskt centrum (NFC) testar, utvecklar metoder för och utbildar i brottsplastdokumentation. Dokumentationen innebär användning av olika informationskällor och sensorer, t ex kameror som fotar i olika våglängder, laserscanner (Dansdotter Nyström, 2020), övervakningskameror, eller till och med nyttjande av moderna mobilkameror. Bilder och skannade punktmoln kan användas till att skapa en 3D-modell av platsen (Polisen, 2021; Bergsten & Berggren, 2021). Olika sensorer och bearbetningar av rådata innebär att viss osäkerhet byggs in i dokumentationen (Iversen, 2022).

Utredande polis, åklagare och advokater använder sig alla av brottsplatsdokumentation. Utredande polis för att säkra bevis och komma vidare i utredningsarbetet, åklagare och advokater för att visa på koppling mellan misstänkta och gärning, men också för att förstå hur en händelse har utvecklats.

Denna presentation kommer att visa upp olika visualiseringar av händelser, i form av hur de har dokumenterats och vad dokumentationen kan användas till. Bland annat presenteras exempel på sprängning i tätbebyggt område, rekonstruktion av attack i publik miljö och mord i hemmamiljö.

Bergsten, L., & Berggren, J., (2021). Representationsstrategier osäkerhet och detaljnivå Inhämtande av insikter för utvecklande av riktlinjer för brottsplatsvisualisering i 3D.

Dansdotter Nyström, L. (2020). 3D-bevisning-En bevisrättslig undersökning av en ny sorts kriminalteknisk bevisning.

Iversen, K. (2022). Att representera osäkerhet i brottsplatsvisualiseringar Hur bör osäkerhetsanalyser för positioneringsestimering i 3D- modeller representeras? (No. KMC-FO-2022-03). Linköping: Region Östergötland.

Polisen. (2021) Beställning av undersökningar hos Nationellt forensiskt centrum – NFC. 2021- 09-08

ICT-Enabled Co-production for Better Emergency Response

Wael Alkusaibati — 2023-04-18

ICT-enabled co-production is a research phenomenon that refers to a digitally enabled form of collaboration between formal public-service producers and external partners (usually citizens). The concept demonstrates unprecedented benefits to formal authorities in terms of finding optimized solutions to public services provision that are cost-efficient, legitimate, and effective. Yet, co-production started to earn prevalence in academia in the last two decades due to the developments in information and communication technologies (ICT), specifically WEB 2.0 applications. In the realm of emergency response, ICT-enabled co-production with volunteers is proving a critical necessity by increasing the readiness of formal responders and thus saving lives and resources. All that is in light of strained resources and increased emergencies, whether natural or man-made. For that purpose, we conducted a literature review study to understand how the phenomenon is addressed in academia. However, because the phenomenon is inadequately discovered, we adopted a grounded-theory-oriented approach to establishing data gathering and analysis. Hence, we soon concluded that this digitally enabled collaboration with citizens takes two different shapes: 1- digital volunteerism in large-scale crises (more extensive among studies and focuses on spontaneous volunteerism), and 2- ICT-enabled co-production in frequent emergency response, e.g., house fries, car accidents (less discoursed and takes more organized and coordinated fashion). Therefore, we expanded the scope over these two shapes to explore their opportunities and challenges. As a result, we came across similarities and differences in terms of enablers and barriers, such as the degree of “needed” official intervention, legal framing, technological support, etc. Most importantly, we discovered that ICT-enabled co-production (even though officially supported) still lacks a more apparent legal definition and more sophisticated technologies. On the other hand, we explored that digital volunteerism (even though bottom-up established by volunteers) becomes more recognized and takes different extents of organization with regular responders. Finally, inspired by the results, we draw out the lines for future tracks to conceptualize the phenomenon in order to 1- explore its importance and limitations in micro settings (local incidents) and 2- to understand how digitalized co-production can be utilized under more hazardous circumstances, such as wartime and civil defense.

Interdependent Critical Flows

Josefin Månefjord — 2023-04-18

Critical flows of goods and services, such as energy, information, transport, and food, are imperative for society's functionality. Hence, it is important to study the vulnerability of these flows and how the disruption of one may affect another. However, holistic overview and understanding of critical flows are largely lacking. It is not trivial to co-analyze flows of heterogeneous nature: assets, spatial distribution, and underlying infrastructure differ widely. This causes difficulties in establishing a common flow concept for holistic analysis. This poster presents ongoing work regarding conceptual framing of critical flows and a three-tier modeling framework with an illustrative case in a Swedish setting. The concept of critical flows aims to shift focus from sector-specific security management towards interdependencies between sectors, societal entities, critical infrastructures, and supply chains, thus focusing on a meso-level to complement more traditional micro- and macro-levels. Here also focusing on consequences at national or regional levels. A broad interpretation of what constitutes a flow is used in this approach to accommodate and integrate a wide variety of flows within the same framework where the salient properties of critical flows and their interdependent behavior are captured to achieve a system-of-systems perspective. This research further takes a modeling and simulation (M&S) approach to operationalizing the critical flows concept. The goal is to enable a multitude of resilience-oriented analyses through simulations and to contrast and compare risks and vulnerabilities across and between different flows. Three tiers of model granularity are proposed, each with structural, functional, and interdependency models. The first tier of the model is exemplified by a Swedish case and shows the regional vulnerabilities of the road network in relation to the flows of diesel and grain. The results show significant regional differences in vulnerability, where some regions are self-sufficient and hence unaffected by road disturbances, while other parts, mainly the north, are more severely affected as dependent on imports from other regions. There are also differences among flows; diesel is more vulnerable to road disturbances than grain. The study highlights the value of a joint conceptualization and an M&S approach for analyzing interdependent critical flows upholding society.

Training Effectiveness Factors Associated with Laypeople Hemorrhage Control Training

Marc Friberg — 2023-04-18

Introduction

Hemorrhage control initiated by laypeople, or immediate responders, can be a crucial link for increased survival among victims with hemorrhage. An increased interest in hemorrhage control training for laypeople have resulted in numerous publications in the area, showing that training laypeople in hemorrhage control can be successful (Nichols & Horstman, 2022; Tang et al., 2022). To this date, it is unknown which training factors are associated with successful training outcomes and to what extent. The objective of this study is to review and analyze past and present literature on hemorrhage control training for laypeople, in order to highlight current knowledge gaps, and direct future research.

Method

A systematic literature review was performed by reviewing and analyzing the literature. Five electronic databases, CINAHL, Embase, PubMed, Scopus, and Web of Science, were used in the literature search. Search keywords were chosen among the variations and synonyms to the words: “laypeople” AND “hemorrhage” AND “training” AND “stop the bleed”. To examine where the knowledge gaps exist in terms of training effectiveness, a theoretical model by Cannon-Bowers et al. (1995) was chosen as theoretical lens, and each record was categorized into six training outcome categories: reactions, attitude change, learning, training performance, job performance, and results/organizational effectiveness, according to the content of the reviewed studies.

Preliminary results

In total, 2962 records were initially identified for screening, and 1186 records were kept after duplicate removal and deletion of incomplete records. After title and abstract review, 186 records were sought for retrieval. This will be further reduced into a fewer number of records for full text review after additional screening. By categorizing the records into the six training outcome categories, previous research efforts can be highlighted, as well as it creates an opportunity for future research suggestions.

Conclusion

By equipping the public with the necessary knowledge and tools for hemorrhage control, lives can be saved. By examining the literature on hemorrhage control training effectiveness, suggestions for future research and educational practice can be made.

Vad motiverar frivilliga att fortsätta vara frivilliga?

Petter Norrblom — 2023-04-18

Organiserade frivilliga är en allt viktigare del av samhällets beredskap. Initiativ som Sms-livräddare och Civila Insatspersoner (CIP) kan stötta professionella responsorganisationer och möjliggöra snabbare respons till händelser som hjärtstopp eller mindre bränder. Att få personer att ställa upp som frivilliga och sedan fortsätta vara frivilliga är väsentligt för att dessa initiativ ska ha en samhällsnytta. Tidigare studier har visat att det finns många faktorer som motiverar personer att bli frivilliga. Det saknas dock forskning på vilka faktorer som är mest avgörande för att personer ska fortsätta vara engagerade som frivilliga.

Därför genomfördes våren 2022 en enkätstudie av forskare inom Centrum för Forskning i Respons- och Räddningssystem (CARER), där 5 300 personer som var engagerade antingen som Sms-livräddare eller CIP:ar svarade på frågor om vad som motiverade dem att vara frivilliga och om de hade för avsikt att fortsätta vara frivilliga i framtiden. En explorativ faktor-analys genomfördes för att visa på de underliggande faktorer som var gemensamma i svaren. I denna faktoranalys upptäcktes totalt 12 underliggande faktorer baserat på de 48 frågorna i enkäten. Dessa faktorer analyserades därefter med en regressionsanalys för att undersöka vilka av dessa som är mest avgörande i frivilligas motivation att fortsätta vara frivilliga.

Resultatet visade att de faktorer som hade störst positiv inverkan på motivationen att fortsätta vara frivillig var Socialt sammanhang, Självbild, och Kompetens. De faktorer som hade störst negativ inverkan var Larmtrötthet och Negativa upplevelser. Resultaten från studien kan användas för att genomföra interventioner för att öka frivilligas motivation, genom att till exempel motverka larmtrötthet genom smartare utlarmningsalgoritmer eller utbildningsinsatser som ökar de frivilligas kompetens, och då förhoppningsvis även behålla fler frivilliga över tid.

Falska varningar för utryckningsfordon

Kajsa Emanuelsson — 2023-04-18

Utryckningskörning är en svårt och potentiellt farligt. En riskfaktor är interaktionen med andra trafikanter. Förare är enligt lag skyldiga att lämna fri väg när ett utryckningsfordon med föreskriven larmanordning närmar sig. Trots detta misslyckas ibland förare med att lämna fri väg i god tid. Ett tillvägagångsätt för att öka framkomligheten är därför att ge bilister en tidigt, så kallad EVA-varning för att ett utryckningsfordon närmar sig. Distributionen av EVA varningarna sker längs de vägar där ett utryckningsfordon inom kort beräknas att passera. Det innebär att om utryckningsfordonet avviker från den planerade rutten så finns det en risk för falska EVA-varningar. Det vill säga att bilisten får en varning för annalkande utryckningsfordon som aldrig dyker upp.

För att undersöka EVA:s potential, samt effekterna av falska varningar, genomfördes en simulatorstudie med 110 bilförare. Under en 30-minuters körning blev försökspersonerna ikappkörda av utryckningsfordon tre gånger. Av deltagarna fick 70 personer 1–3 falska varningar.

Efter att ha genomfört körningen överskattade förarna antalet falska varningar de fått. Desto fler falska varningar de fått, desto mer överskattade de antalet. De falska varningarna hade ingen signifikant effekt på den upplevda nyttan med EVA-varningar. Generellt sett var förarna, oavsett hur många falska varningar de fått, positivt inställda till att ha EVA-varningar i sin egen bil.

Teamwork in novice ad-hoc first aid teams

Wilhelm Brodin — 2023-04-18

People close to accidents and catastrophes tend to give aid. When they act together, they spontaneously form ad-hoc teams with no previous experience in cooperating and varying degrees of knowledge and experience of providing crisis response. These teams voluntarily take on different tasks such as providing first aid, search and rescue of trapped injured people and transporting injured people to medical services. Teamwork is important in teams that work toward a common goal that is complex and interdependent. Teamwork would therefore be important for these teams, but little research has been done on the subject of teamwork in ad-hoc novice first aid teams.

Some of the work done suggests that implicit communication of expertise could be more likely due to the limited available time and that leadership roles are ambiguous in these teams. Learning by doing and communicating expertise is proposed to drive the coordination trough action. Leadership and membership of these teams are also described as fleeting and the work as improvised. Lacking from the field are studies investigating how the coordination and the assignment of leadership actually occur in these teams and what effect it has on the effectiveness on the aid provided. Such research could bridge the gap between understanding the teams acting in a crisis and the current educational efforts of first aid skills.

The current PhD-project aims to investigate facilitative factors of teamwork and leadership in ad-hoc novice first aid teams. The proposed method of investigation is simulated scenarios where novice immediate responders provide aid to simulated injured patients in an austere environment. A mixed analysis method is proposed including both statistical analyses to find general trends of successful teamwork and multimodal interaction analysis to describe the specifics of communicative processes for successful coordination and leadership. The results of the project are expected to add to the knowledge on how teamwork in first aid-teams takes place and to provide knowledge for future educational efforts.

Utvärdering av övningskonceptet Giron 2022

Anton Björnqvist — 2023-04-18

Introduktion

Mellan den 13:e och 15:e september 2022 anordnades övning Giron 2022 i Kiruna. Ett av målen med övningen var att den skulle kunna visa på ett övningskoncept som med regionala anpassningar kan användas för att öka takten inom utvecklingen av den civila beredskapen i Sverige. För att undersöka eventuella utvecklingsbehov kopplat till övningskonceptet utvärderades konceptet med fokus på övningsplaneringen och -genomförandet.

Metod

Vid utvärderingen användes en konsensusorienterad metod bestående av två workshops och en enkät däremellan. Under den första workshopen ombads de 27 deltagarna anteckna utvecklingsförslag baserat på lärdomar från övningsplaneringen och -genomförandet.

Utifrån deltagarnas anteckningar skapades en enkät med 55 påståenden. Denna enkät skickades till de 49 individer som var inbjudna till den andra workshopen. I enkäten ombads de 37 respondenterna besvara varje påstående på skalan ett till nio, där ett motsvarade instämmer inte alls och nio instämmer fullständigt. Enkätsvaren användes för att beräkna huruvida påståendena nådde konsensus, vilket antingen kunde vara för att behålla eller för att förkasta.

De påståenden som inte nådde konsensus i enkäten omformulerades inför den andra workshopen. Under detta tillfälle diskuterade de 32 deltagarna dessa påståenden, följt av en separat omröstning för varje påstående enligt samma metodik som i enkäten. Svaren från omröstningen användes för att beräkna konsensus likt enkätsvaren.

Resultat

De påståenden som nådde konsensus från enkäten och den andra workshopen delades in i sex teman och presenterades i en konsensusskrift. De sex temana är: övningskonceptet generellt, planering, föreläsningar, syfte och mål, övningsupplägg och utvärdering.

Påståendena visar bland annat att övningskonceptet fortsatt ska användas och utvecklas, att övningars syfte i främsta hand bör vara att höja förmågor snarare än bibehålla förmågor, att det ska läggas ett stort fokus på beslutsfattande i framtida övningar och att tekniska hjälpmedel såsom Rakel, WIS och GIS ska användas under övningar.

Slutsats

För att utveckla övningskonceptet bör övningsorganisatörer som planerar genomföra framtida liknande övningar utifrån övningskonceptet Giron 2022 använda konsensusskriften som riktlinje under övningsplaneringen och -genomförandet.

Projekt Säker Patientvård Under Transport (SPURT)

Erik Prytz — 2023-04-18

Ambulanspersonal, och annan prehospital vårdpersonal, arbetar i en krävande och farlig miljö, och löper risk för både traumatiska skador (t.ex. trafikolyckor) och långsiktiga hälsoeffekter. Organisationsförändringar i den svenska sjukvården har lett till centralisering av resurser till färre och mer specialiserade, men därför också mer avlägsna, sjukhus. Det innebär ökade transportavstånd och att fler medicinska ingrepp måste utföras under transporten. Sjukvårdssystemet är särskilt beroende av vård under transport i större kriser och katastrofer. I dessa överstiger vårdbehovet per definition de tillgängliga medicinska resurserna. En del av hanteringen av sådana kriser går ut på att fördela patienter mellan sjukhus och andra vårdinrättningar på ett sådant sätt att inget enskilt sjukhus får ett ohanterligt inflöde av patienter. I sådana situationer kan det förekomma att även svårt skadade patienter får en längre transportsträcka än vad som är önskvärt, eftersom de måste fördelas till sjukhus som är mer avlägsna skadehändelsen.

Projektet SPURT kommer etablera en forskningsplattform som kan användas för att nå en fördjupad kunskap om arbetsmiljö, säkerhet och arbetskvalitet för ambulanspersonal och annan personal som utför vård under transport. Den centrala komponenten i plattformen kommer att vara en internationellt unik ambulanssimulator med rörelseplattform som inkluderar både den främre förarmiljön och den bakre vårdmiljön i en ambulans. Rörelseplattformen som kommer användas är Sim III. Sim III har ett linjärt rörelsesystem som medger rörelse i fyra frihetsgrader, och erbjuder både linjär- och lutningsrörelse. Genom att koppla samman slädens förflyttning med fordonets sidoposition, skapar simulatorns rörelsealgoritm realistiska sidorörelser. Utöver de yttre rörelsesystemen har Sim III även ett separat skakbord som rör kabinen relativt projektionsytan. Plattformen kan även vridas 90 grader så att linjärrörelsen kan utnyttjas för acceleration och inbromsning i stället för krafter i sidled. Målet med forskningsplattformen är att kunna bedriva forskning för att öka säkerheten för ambulanspersonal, särskilt med avseende på risker i trafik, etablera riktlinjer gällande vilka vårdmoment som kan utföras under färd med bibehållen säkerhet för både utförare och patient, minska den fysiska och mentala arbetsbelastningen för ambulanspersonal, samt förbättra säkerhetskultur och möjligheter till träning.

Full SPEED ahead

Björn Lidestam — 2023-04-18

Det pågående projektet SPEED (Swedish Project for Efficient Emergency Driving) presenteras. Syftet är att i samverkan med ambulansverksamheter och övriga blåljusslag utveckla simulatorbaserad träning, speciellt i syfte att träna upp blivande blåljusförare i att hantera risksituationer i trafiken under stresspåslag. Simulatormetodiken möjliggör (1) att detta kan göras utan de fysiska risker som finns i verklig trafik; (2) att risksituationerna kan styras så att det säkerställs att alla blivande utryckningsförare exponeras för dem; (3) att risksituationerna kan repeteras; och (4) att föraren kan få omedelbar och tydlig återkoppling för att lära av sina egna misstag. Studiens experimentgrupp ska få träna på ett urval med specifika risksituationer för utryckningskörning, medan kontrollgruppen får motsvarande träning i simulator, fast endast med likadana trafiksituationer som ingår i träning för personbilskörkort. Skillnaden mellan specifik träning för utryckningskörning och personbilskörning mäts med ett simulatorscenario där dels ett antal av liknande, men ej identiska, trafiksituationer som ingått i träningen ingår, dels ett antal kritiska trafiksituationer som inte ingått i tidigare träning. Projektet genomförs i samverkan med simulatorföretagen Skillster och Tenstar, som ska implementera resultat och lärdomar i sina produkter.

A preliminary study on methods for risk analysis in system of system- A case study on the Västmanland 2014 forest fire

Marjorie Pettersson — 2023-04-18

Crisis management in the twenty-first century is facing new challenges, due to the increasing complexity of contemporary society. To mitigate a societal crisis, it is often necessary for a collection of independent systems, people, and organizations to cooperate. These collaborating entities constitute an interconnected socio-technical system of systems (SoS) based on information exchange. An important question is how a crisis management SoS should be constructed to accurately handle a crisis and to minimize the risk of failure. SoS pose new challenges regarding how risk during interactions is analysed, due to their complex nature as they are interconnections of independent systems. Additionally, SoS are dynamic and evolve as the crisis unfolds. Available traditional risk analysis methods focus on individual systems. We believe that this does not work well for the SoS specific characteristics. To test this, we applied one of those methods to an SoS case, to learn what specific improvements are needed. The objectives were to find characteristics that cause risk during interactions in a SoS and to evaluate the usefulness of an existing risk analysis method in the context of crisis management. Applying STAMP (System-Theoretic Accident Model and Processes), a widely used risk analysis method, we analysed the system of system put together to handle the 2014 Västmanland forest fire by systematically analysing many existing investigations on that event. We documented this as a preliminary approach to creating a risk management process. Initial results show that in our study, STAMP was able to isolate characteristics that included inadequate preparedness, and insufficient capability, among others. However, the method was limited in identifying characteristics of risk related to dynamic SoS structure, and latent risks or existing characteristics only triggered as risk, during an operation. Thus, risks in SoS could arise from emergent behaviour and requires a different approach to risk analysis.

OPSense: En teknisk forskningsplattform med sensorer och AI för räddningstjänsten

Magnus Bång — 2023-04-18

OPSense är en experimentell IoT/AI-plattform med appar, geopositioneringssensorer, kroppsburna kamerorsamt visualisering för bakre ledning. Systemet gör det möjligt att samla in och analysera stora mängder strömmande data i realtid, exempelvis sensordata om förekomsten av farliga ämnen, realtidsvideo och audiofrån kroppsburna kameror.

Presentationen beskriver hur ny teknik kan stödja främre och bakre ledare för ökad säkerhet på skadeplatsen, befrämja formering av lägesbild samt förbättra situerat beslutsfattande för både träningssituationen och den reell händelsen. Projektet är ett samarbete mellan CARER och Räddningstjänsten i Storgöteborg, där utvärdering av tekniken planeras vid Nationellt Utvecklingscenter (NUC) under våren och sommaren 2023.

Using live video for improving emergency response stakeholders` situational awareness and dynamic decision-making

Kristine Steen-Tveit — 2023-04-18

The use of video for information collection and decision support for emergency stakeholders is highly relevant for future crisis management (Steen-Tveit et al., 2021). Not having the opportunity to see what is to be assessed in various crises scenarios is a significant obstacle to decision-making processes (Ek & Svedlund, 2015), and a lack of sufficient relevant information is a well-known limitation in crisis management (e.g., Van den Homberg et al., 2018).

The positive effects of using live video for information collection have been documented in studies related to collaboration between emergency management stakeholders (Bergstrand & Landgren, 2009) and interaction between the public and emergency management stakeholders (e.g., Bolle et al 2011). The information from videos can provide valuable information to increase emergency response stakeholders' situational awareness, provide an effective basis for decision-making, and aid the stakeholders to develop a common situational understanding. On the other hand, in the research on the use of video, it is often implicit that the video shows objective relevant facts for various situations. For example, body-worn cameras are considered "independent non-biased witnesses" of events (Lapowsky, 2014). But there are arguments that the understanding of video as "objective" is a misunderstanding, and that both how people interpret the video, and the format of the video itself, can be a basis for biased decisions (Granot, 2018). Also, some studies report that live video can introduce issues such as information overload and privacy breaches (Neustaedter et al., 2018).

Using live video for information collection in various settings in crisis management will become even more important in the future (Sæther, 2022), and there is still limited documentation of the impact video has on situational awareness, work processes, and decision-making. Research on this is therefore considered important and necessary. By observing the video systems during exercises, analyzing video recordings, and collecting data from experts through interviews and surveys, this postdoctoral project aims to investigate how the emergency response stakeholders in first responder agencies can utilize live video in the best way possible for improving situational awareness and dynamic decision-making.

Drönarleveranser av personal och utrustning till skadeplats

Tobias Andersson Granberg — 2023-04-18

Fossilfria förarlösa flygande farkoster (drönare) förväntas bli allt vanligare i framtiden. De kan hjälpa till att lösa problem med framkomlighet och föroreningar i stadsmiljö, och tillgänglighet i glesbygd. Inom ramen för räddning kan de leverera utrustning (tex hjärtstartare) och personal till en skadeplats. Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Förutom att drönarna själva måste vara säkra, stabila och effektiva, måste det finnas system och regler för hur drönare får flyga på ett säkert och effektivt sätt, där det gemensamma europeiska regelverket för U-space kommer att vara en bas. Dessutom kommer ökad drönartrafik att medföra buller, visuell nedskräpning, och risk för kränkning av människors integritet.

Ett vanligt antagande är att de negativa effekter som drönare medför vida understiger de positiva effekterna om de används inom räddning. I denna presentation kommer vi att presentera resultat kring detta antagande och diskutera hur det är möjligt att mäta, beräkna och ta hänsyn till buller, visuell nedskräpning och risk vid användningen av drönare, och hur detta kan vägas emot effektivitet vid en räddningsinsats. Resultaten är framtagna inom ramen för det EU-finansierade projektet AiRMOUR (https://airmour.eu/).

Employing gas sensor technologies for investigation of complex odor profiles

Donatella Puglisi — 2023-04-18

In the case of a mass disaster, terror attack, murder, war, or other catastrophic events, it is of outmost importance to find and rescue survivors, and to identify victims and human remains. Cadaver-detection dogs (CDDs) are trained and employed in forensics investigations due to their extraordinary olfactory capability. They are considered the most rapid and efficient tool for odor detection. However, there are critical legal and ethical concerns about using CDD results as evidence in court. It is, therefore, necessary to find innovative solutions that may help investigators to overcome the existing constraints.

Here, we present our preliminary results on the use of gas sensor technologies and quantitative methods for identification and classification of organic compounds that are key in odor detection. Due to the existing restrictions in acquiring human remains training aids, we used animal remains as training aids for laboratory tests under controlled environmental conditions. By use of linear discriminant analysis as a statistical method to analyze and evaluate raw data, we were able to clearly distinguish different samples of fresh meat as well as rotten meat (reindeer, deer, and chicken).

With our study, we aim to contribute to a better understanding of the highly variable and complex odor profile of training aids for further enhancement and, eventually, standardization of the current CDD training practices used to find missing people.

Komplexa händelseutvecklingar - Att vända strömmen

Björn Johansson — 2023-04-18

Till viss del kommer framtidens kriser, och därmed skadeplatser, karakteriseras av den långsamma förändring som pågår i och med de klimatförändringar som pågår. Hur dessa kommer att se ut, vilka samhällsaktörer som påverkas och medverkar och vilka som drabbas kommer att ske genom komplexa orsakssamband.

Ett sätt att visualisera och skapa förståelse för denna typ av händelser är att använda megaspel, storskaliga sociala spel där deltagarna agerar utifrån givna roller och på så sätt kan utforska olika perspektiv och händelseutvecklingar.

Megaspel låter brädspel, simulering och rollspel mötas i ett format där stora mängder deltagare involveras, ofta mellan 30 och 500 personer. Megaspel kan använda som lärspel, här för att skapa en bättre förståelse för hur energisystemet påverkar förutsättningarna för en hållbar framtid och hur olika aktörer påverkar varandra, direkt och indirekt. Spelet omfattar produktion, distribution, och konsumtion av energi tillsammans med politik, näringsliv och medborgare som ska försöka skapa en hållbar utveckling i förhållande till Agenda 2030-målen. Spelarna hanterar tre faser: teamfas (aktörsintern planeringstid), orderfas (förhandling med andra aktörsgrupper) och uppsamlingsfas (då rundan sammanfattas). En runda motsvarar fem år, således kan en uppsnabbad tidsutvecklig visa på konsekvenser av handlingsval som annars kan ta årtionden innan de blir reella.

Deltagarnas intressen och målsättningar omsätts i spelhandlingar, vilka testas mot en simulering av klimatpåverkan som återkopplas till deltagarna. Interaktion som uppstår mellan deltagarna analyseras och långsiktiga effekter utvärderas, som till exempel attityder och föreställningar om energisystemet i förhållande till samhälle, miljö och klimat.

En konkret upplevelse av komplexiteten i systemet tillsammans med att deltagarna får en ökad förståelse för hur de påverkar varandra bidrar till en insikt om vad som behöver göras för att energisystemet drastiskt ska kunna minska sitt koldioxidutsläpp. En iakttagelse från de första genomförda spelen är att megaspelsformatet bidrar till en ökad förståelse för de beroenden som finns mellan olika aktörer. Vidare kan megaspelet fungera som ett krisövningsformat för att inte bara hantera konsekvenser av klimatförändringar såsom naturkatastrofer, utan även bidra till att förstå och hantera orsakerna till dessa.

Projektet finansieras av Energimyndigheten och är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Högskolan i Skövde och Jönköpings Universitet.

Nationell samordning av patienter från Ukraina

Linda Bohlin — 2023-04-18

I samband med kriget i Ukraina uppstod ett behov att avlasta den Ukrainska sjukvården med att erbjuda vård till ukrainska patienter i Sverige. Utifrån detta uppkom ett behov av att ta fram en process för evakuering och omhändertagande vilket ledde till att Socialstyrelsen gav i uppdrag att ta fram denna process samt att operativt leda nationell samordning till det nationella kunskapscentrat i katastrofmedicin/traumatologi – Katastrofmedicinskt centrum i Linköping (KMC). Den nationella processen för medevac togs fram och i arbetet bildades funktionen Ukraina samordnare i beredskap (USiB). Funktionen USIB bemannas av tre sjuksköterskor från KMC och är aktiv vardagar mellan kl 8-16.30 och ansvarar för den operativa samordningen vid transport och mottagande av patienter från Ukraina.

Den operativa samordningen består även av Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Folkhälsomyndigheten samt representation från de 7 regioner i Sverige som har universitetssjukhus.

Presentationen kommer handla om processens gång. Hur arbetet har gått och utvecklats genom det dryga året som funktionen har funnits och framgångsfaktorer och lärdomar.

PDV-händelsen i Vetlanda

Petra Helgegren — 2023-04-18

PDV-händelsen i Vetlanda

Onsdagen den 3 mars inkom det första samtalet till larmnumret 112, angående en knivattack i Vetlanda. En person hade blivit knivskuren i magen utanför Vetlanda resecentrum och befann sig inne på Pressbyrån. Flera samtal inkom från personer som sett knivdådet. Initialt var det ett oklart läge om hur många skadade det rörde sig om. De första fem inkomna samtalen tolkades som en och samma knivskurna person. Under en och en halv minut inkom fem telefonsamtal rörande händelsen vid Vetlanda resecentrum. Under tiden larmades tre ambulanser ut till händelsen tillsammans med polis, samtidigt fortsatte gärningsmannen sin promenad mot Storgatan. Sju personer knivskars under de 21 minuter som händelsen pågick innan gärningsmannen oskadliggjordes av polis. Föredraget ger en beskrivning och en tidsresa under knivattentatet i Vetlanda 3 mars 2021.

Stoppa blödningen

Sara Ljungwald — 2023-04-18

Stop the Bleed är ett utbildnings- och forskningsinitiativ som lanserades av Vita huset och inrikesdepartementet (DHS) i USA under Obama-administrationen 2015. Som svar på bland annat skolskjutningar har Stop the Bleed arbetat för att öka samhällets resiliens vid livshotande blödningar. Lekmän som gått Stop the Bleed-utbildning i USA kan i dag räknas i miljoner. Katastrofmedicinskt centrum (KMC) har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit initiativet till Sverige, och utvecklat ett utbildningskoncept anpassat till svenska förhållanden. Stoppa blödningen bygger på train the trainer-principen – huvudinstruktörer erhåller kunskaper och färdigheter inom ett ämnesområde, och utbildar instruktörer. Dessa kan sedan föra kunskaper vidare genom användarutbildningar. I dag erbjuds huvudinstruktörs- och användarutbildningar på KMC. Den första huvudinstruktörsutbildningen genomfördes i januari 2020, då 16 kursdeltagare från bland annat Röda korset och MSB deltog. Fram till mars 2023 har 100 huvudinstruktörer utbildats i KMC:s regi. Användarutbildningar har hållits runt om i landet sedan lansering av Stoppa blödningen, och huvudinstruktörer och intstruktlrer som sprider utbildningen vidare återfinns brett inom räddningstjänst och ambulans, och bland annat inom olika myndigheter och civilförsvarsförbundet.

Andra initiativ med utbildning riktad till allmänheten inom första hjälpen och blödningskontroll finns t.ex. i Norge, Israel, Storbritannien och USA. Norska Helsedirektoratets nationella första hjälpen-strategi ”Sammen redder vi liv” strävar efter att första hjälpen-utbildning och träning ska ingå i ett livslångt lärande för alla i Norge. Israeliska MDA ger kursen ”First seven minutes” som förbereder civila på masskadehändelser, och vad man kan göra för att rädda liv under de allra första minuterna efter en händelse. I Storbritannien finns initiativet ”Citizen Aid”, där allmänheten kan ladda ner en app som ger instruktioner och råd vid olika typer av händelser, t.ex. knivattack. Den senaste utvecklingen av Stop the Bleed-initiativet i USA är FAST-utbildningen som amerikanska Röda korset erbjuder; FAST står för First Aid in Severe Trauma och riktar sig till alla, men speciellt skolelever. Kursen erbjuds kostnadsfritt till gymnasielärare och elever under 19 år. Nästa steg i utvecklingen av Stoppa blödningen är en bredare implementering för att höja svenska samhällets beredskap när det kommer till att agera vid livshotande blödning.

Civila insatspersoner kan bidra till säkerhet och trygghet i freds- och krigstid

Jesper Boqvist — 2023-04-18

Ett robust samhälle måste kunna hantera alla hot från krigshandlingar till när det brinner eller vid en olycka eller sjukdomsfall. Det säkra samhället är också det hållbara samhället. Därför är ett utvecklat system med CIP ett utmärkt exempel på hur vi skulle kunna skapa säkerhet för människor genom att ha beredskap och förmåga lokalt så att vi i såväl krig som fred tillsammans kan förebygga och hantera konsekvenser av olyckor och följder av krigshandlingar.

Brandskyddsföreningen som har en rikstäckande organisation med restvärdeledare samt är kopplad till tjugo lokala Brandskyddsföreningar har nu ambitionen att ta ett nationellt initiativ för att skapa ett fungerande och rikstäckande nätverk med CIP. Säkerhetsläget i vår omvärld påkallar behovet av att stärka det civila försvarets förmåga och CIP skulle kunna utgöra en del av det. Samhället visar också ett stort engagemang i frivillighet.

CIP har med god framgång etablerats på flera orter i landet genom initiativ från främst räddningstjänster och lokala brandskyddsföreningar.

Kommunal räddningstjänst har idag utmaningar att rekrytera räddningstjänstpersonal i beredskap. CIP skulle kunna utgöra en kompetensförsörjnings- och rekryteringsgrund för detta. Pandemin har också visat på sårbarheter i samhällets förmåga att stötta utsatta med nödvändigt stöd i krissituationer. CIP skulle kunna stärka även denna förmåga.

Brandskyddsföreningen planerar att driva utvecklingen av CIP i föreningsform och svara för såväl nationell som lokal samordning. Genom att organisera eldsjälarna och locka till sig de som vill göra nytta är ambitionen att CIP växer i hela landet.

En central del för att etablera CIP är att utbilda och fortbilda de frivilliga som vill engagera sig. Brandskyddsföreningen har stor erfarenhet av kvalitetssäkrad utbildning och kommer ta fram ett utbildningskoncept för CIP. Genom centralt IT-stöd finns tillgång till kompetensdatabas i krig och fred samt uppföljning och lärande av insatser.

Att vara en CIP bygger på frivillighet men Brandskyddsföreningen arbetar i nära samarbete med försäkringsbolagen och kan genom partnerskap ta fram utrustning och lämpliga försäkringslösningar.

Brandskyddsföreningen arbetar nu med att etablera en organisation och att i partnerskap med flera aktörer bygga upp CIP i större skala.

Drönare för snabbare lägesbild

Magnus Kristiansson — 2023-04-18

Projektet Hjärtstartare med drönare som inleddes 2020 startade med finansiering från Vinnova samt Innovationsfonden VGR. Detta projekt har rönt stor uppmärksamhet i bland annat media, såväl nationellt som internationellt

Projektet är unikt: det finns ingen kännedom om att ett liknande operationellt system finns uppsatt, vare sig i Sverige eller övriga världen. I nuläget finns i systemet fem hangarer i drift i regionen

Projektet har lett till insikter kring hur drönare kan, utöver leverans av hjärtstartare, också vara först på plats vid en akut händelse. Bildöverföring från skadeplats, där larmoperatören kan få ett visuellt stöd i bedömning och dimensionering. Tester kring denna tillämpning pågår 2022-23. Denna funktion bedöms beröra flera samverkande myndigheter och kanske snarare är att betrakta som en samhällsresurs än en sjukvårdsresurs.