Ansvarstema: Särskilt om ansvarsmiljöansvar vid frivilligas och ideellas deltagande i räddningsinsatser i glesbygden

Abstract

Ansvarstema: Särskilt om arbetsmiljöansvar vid frivilligas och ideellas deltagande i räddningsinsatser i glesbygden

Anta att en räddningsledare finner att en person, vilken som helst, eller att en civil insatsperson, CIP, påbörjat en räddningsinsats i väntan på att räddningstjänsten ska anlända. Anta vidare att räddningsledaren i denna situation uppmanar personen eller CIPen att fortsätta den påbörjade insatsen.

Den kort redogjorda situationen ovan är en faktiskt existerande situation runt om i landet, och öppnar upp för flera olika rättsligt relevanta frågor i samband med en räddningsinsats. En av dessa frågor avser vem som har arbetsmiljöansvaret i den uppkomna situationen.

I den föreliggande studien fokuseras på ansvarsbegreppet som sådant, på de rättsliga reglerna om arbetsmiljöansvar och på de rättsliga förutsättningarna för arbetsmiljöansvar i de nya samverkansformer för räddningsinsatser, som inkluderar frivilliga och ideella aktörers deltagande. Fokus i studien är i den senare delen riktat mot vem som ansvarar för vilken del av arbetsmiljöansvaret, gentemot vem. Därvid diskuteras de påföljder som kan aktualiseras. Skadestånd, som redan har studerats i Några ansvarsfrågor avseende aktörer, i synnerhet frivilliga, som deltar i räddningsinsatser, utgör därvid en påföljd, men är det en påföljd som är relevant i arbetsmiljösammanhang?

När frivilliga och ideella aktörer agerar i en räddningsinsats, innebär det en brytning mot både tidigare organisering av räddningsinsatser och tankar om organiseringen av räddningsinsatser. De nya samverkansformerna avseende räddningsinsatser utmanar rådande reglering. Detta gäller inte minst regleringen av ansvarsfrågor av vitt skilda slag.  En fråga som därvid pockar på uppmärksamhet är, i vilken mån det förekommer rättsliga regleringar som i allt för hög grad begränsar möjligheterna till att utveckla de framväxande frivillighetsinitiativen.